Oljeberoendet och Nato

[Oscar Kjellberg]

Omställningsrörelsen (Transition Towns) talar om den utmaning som oljetopp och klimatförändring ställer oss inför. Det betyder inte att de blundar för andra kriser som eskalerar samtidigt som befolkningstillväxt och vattenbrist. Men vad kan en lokalekonom (som jag) se för orsak och verkan i allt detta?

I ett komplext system (som vi inte kan begripa oavsett hur mycket resurser vi lägger på det) kan vi inte svara på det men kanske vi kan vaska fram grundorsakerna och peka ut några följdeffekter.

Min hypotes är att vi har två grundorsaker, en i den reala ekonomin och en i den finansiella.

I den reala ekonomin, den som handlar om verkliga saker som naturresurser, arbete och verktyg, maskiner och anläggningar, har vi blivit oljeberoende. Vi är som oljenarkomaner som behöver en daglig dos för att fungera. Får vi inte det så kollapsar vi både fysiskt och psykiskt.

I den finansiella ekonomin är vi kreditberoende. Om vi inte kan konsumera så kollapsar kanske inte vår egen ekonomi direkt men vi drabbas indirekt genom att näringsliv och offentlig sektor måste spendera mindre. Och våra löner hör till de utgifter som de skär ner på. I den ekonomiska krisen har staten ökat sina krediter för att kunna spendera det som näringsliv och hushåll inte kan spendera.

Dessa bägge beroenden hänger nära samman. De tvinnas samman i ett välmående när vi använder alltmer av dem. Vi hyllar tillväxten därför att den skapar en växande monetär förmögenhet som de flesta får åtminstone en liten del av. En växande produktion innebär ökad oljeförbrukning och ökad kreditvolym och därmed en ökad penningmängd som behövs för att klara av den växande handeln.

Vårt beroende av olja och krediter hänger alltså samman med tillväxten och förklaras av att vi mår bra när vi får del av den växande monetära förmögenheten. Men denne förmögne kejsare är naken. Inget på Jorden kan växa upp i himlen, inte ens monetära förmögenheter.

Och nu håller det hela på att krascha! Det började med en spricka i USA:s finansiella system som snabbt spred sig till det globala finansiella systemet och gav en kredittorka som efter ett tag ledde till en global ekonomisk kris. Ekonomiska systemkriser börjar med hushållen och företagen, återverkar på banker och finansinstitut och drabbar i det sista skedet delstater och stater som dragits in i sina försök att hålla hushåll, företag, banker och finansinstitut under armarna.

Priserna har fallit under två år på fastighetsmarknader, råvarumarknader och aktiebörser och skulle ha kraschat totalt om det inte varit för de omfattande manipulationer som finanskapitalet åstadkommer med hjälp av de största centralbankerna, investmentbankerna och finansdepartementen.

Botten når vi när tillräckligt många kommuner, delstater och stater har gjort bankrutt. Där är vi inte ännu. Och problemen är inte slut när vi har nått botten. Då kommer utbud och efterfrågan att växa. När en stigande efterfrågan på olja har gjort att den når utbudstaket kommer oljepriset att skjuta i höjden än en gång. Utbudstaket sjunker nu i snabb takt, vilket International Energy Association (IEA) sannolikt kommer att visa i sin nya årsrapport i november.

Vi har antagligen redan passerat den globala oljetoppen och det betyder att en global tillväxt i produktion inte kommer att vara möjlig. Om produktionen slutar växa kan inte kreditmängden växa. Vi får en nerväxt och missbrukaren av olja och krediter kommer inte att må bra. Vissa av de mest förmögna missbrukarna kommer att vara starkt frestade att använda våld. Genom den stora Natoövningen på svensk mark i juni har regeringen redan valt sida ifall detta skulle bli verklighet.

Vi köper huvuddelen av vår olja från Norge och Danmark. De har bägge passerat sina oljetoppar och deras produktion av olja minskar snabbt. De beräknar att den om fem år har nått ner till deras egen efterfrågan. Från och med den dagen, om inte förr, kommer vi att bli rivaler om den olja som kvarvarande oljeexportörer bjuder ut. Det blir Ryssland och Mellanöstern där USA (som passerade sin oljetopp redan 1970) försöker få kontroll med militära medel. Genom Natoövningen tränar vi oss att tillsammans med USA försvara oss - mot Ryssland!? Utropstecknet står för min egen ironi och frågetecknet står för den politiska debatt som helt har uteblivit över dessa händelser.

Det kan kännas svårt för en politiker att tala om olja och Ryssland. Då är det mycket lättare att tala om klimatförändringen. Om det skall bli någon kursändring får vi nog göra det själva, vi som agerar i den lokala ekonomin.