Lokalekonomernas nätverk

Omställning till lokal ekonomi

Sparbolag, omställningsgårdar, brukare och sparare - vi behöver ett komplement till bankerna

Omställningsgårdar är lantbruksfastigheter med jord och skog som förvärvas av grupper som vill ställa om både sitt eget levnadsmönster och tekniken för att bruka gården. Brukarna vill flytta dit och arbeta, spararna kan eller vill inte det - men de vill skjuta till sitt eget sparande. 

Att köpa en gård är inte svårt, att bruka den kräver en hel del, särskilt om man vill ställa om den så att den drivs på ett uthålligt sätt. Det finns många som vill bli omställningslantbrukare men det krävs rejält av både kunskaper och finansiella resurser för att på egen hand lyckas med en sådan sak. Lösningen är att göra det tillsammans med andra och med stöd av både kunniga personer och av personer som vill hjälpa till att finansiera sådana projekt. 

Ett skäl för att man vill stödja ett sådant projekt kan var att man vill styra om sitt eget sparande från "det globala kasinot" till investeringar i den omställning som kan mildra effekterna av oljebristen. Ett annat kan vara att man lyckas hitta ett sparande som, ifall det värsta inträffar, kan omvandlas till ägarandelar i ett omställt jordbruk som kan producera förnödenheter även om det blir energibrist eller beredskap och avspärrning.

De som vill bli brukare i ett omställningsjordbruk börjar med att bli medlemmar och skjuter till en medlems insats. Därefter flyttar de ut på gården och börjar jobba med omställningsinvesteringar och med brukande. Utöver sin medlemsinsats kan de skjuta till extra insatser. De blir därigenom medlemssparare. 

De som vill bli sparare men inte medlemmar skjuter till förlagsinsatser. Dessa kan tidigast lösas in efter fem år. De är dock skuldebrev som kan säljas till någon annan som är intresserad av att spara i den aktuella omställningsgården. 

Om föreningen gör en vinstutdelning bör den dela ut nästan lika mycket till ickemedlemmar med förlagsinsatser som till medlemmar med medlemsinsatser. Ickemedlemmarna tar visserligen en mindre risk än medlemmarna men deras insatser är lika mycket värda för föreningen. Föreningen kan också ge dem som skjuter till förlagsinsatser ett försteg framför andra att bli medlemmar och en möjlighet att omvandla sina förlagsinsatser till medlemsinsatser. 

Poängen med omställningsgårdar är nämligen inte att dela ut vinst utan att ställa om. Och omställning kräver mycket av både arbete och investeringar. Dagens gårdar är formade för fungera med dagens icke uthålliga teknik. Det är en energikrävande teknik som är extremt arbetsbesparande. Väldigt mycket måste alltså till för att få gården att ställa om den så att den blir extremt energibesparande. Bland annat måste man införa en arbetskrävande teknik. 

Därför räcker det inte att man får in så mycket insatser från medlemmar och ickemedlemmar att gården kan bli skuldfri utan man måste dessutom dra in kapital till alla de investeringar som krävs för att den skall kunna drivas uthålligt. Föreningen måste därför hitta former för att göra det intressant att skjuta till extra medlemsinsatser och förlagsinsatser. 

En sak som föreningen kan göra är att ge dem som skjuter till förlagsinsatser ett försteg framför andra att bli medlemmar och en möjlighet att omvandla sina förlagsinsatser till medlemsinsatser. En annan är att man får köpa produkter och tjänster till självkostnadspris i proportion till sin insats. 

När det blir flera eller många omställningsgårdar kan man göra det lättare för spararna genom att skapa ett sparbolag som tar emot deras sparande (som de skjuter till på vinst och förlust) och placerar det i de omställningsgårdar som är duktiga och lyckas bra med sina omställningsinvesteringar. De placerar även i mycket annat som är viktigt för omställningen av bygden. Dessa sparbolag kommer då att fungera som ett komplement till bankerna. 

Detta komplement kommer att vara till fördel för bankerna. De innebär nämligen att de som behöver hjälp med finansiering, inte som idag tvingas gå till banken och be om lån utan istället får en möjlighet att mixa banklån med eget kapital från sparbolag så att det passar den verksamhet de har. 

Därmed slipper bankerna påträngande krav från dem som behöver hjälp med finansiering men som egentligen har alldeles för litet eget kapital. Dessa går istället till sparbolagen och fixar eget kapital till sina finansieringar. När de har en bättre balans mellan eget och främmande kapital är de åter igen välkomna hos banken för att lösa mindre och kortsiktiga behov av krediter. 

Det jag beskrivit ovan är en vision men samtidigt jobbar jag och ett antal personer ganska intensivt på att skapa både omställningsgårdar och sparbolag som kan utgöra ett komplement till bankerna. 

Taggar: brukare, omställningsgårdar, sparare, sparbolag

Visningar: 109

Gör ett inlägg på det här

Inlägg i den här diskussionen

Ett exempel på en blivande omställningsgård är Södra Rörums Sambruk. Denna ekonomiska förening var mycket när att köpa en jordbruksfastighet i oktober 2010 och jobbar nu på nästa möjlighet.

Lokalkapital AB är ett exempel på ett fungerande sparbolag och Fjällbete ek för är exempel på ett blivande sparbolag. De bedriver en verksamhet med både får, kor och levande skola och de planerar att omvandla föreningen till ett sparbolag parallellt med tidigare verksamheter.
Klockrent. Varför inte samla dessa tankar på en hemsida och kanske en facebook-grupp för att samla likasinnade?

Christer Söderberg och jag starta ett ekoby-invest bolag som syftar till samma sak för att stödja utvecklin gav ekobyar runtom i världen.

open world willage investment

Södra Rörums Sambruk kommer snart ut med ett nyhetsbrev. Anmäl intresse på info@sambruket.se.

Svara på diskussionen

RSS

© 2017   Created by Stephen Hinton.   Drivs med tekniken bakom

Emblem  |  Rapportera en händelse  |  Användarvillkor